DRW har läst utvärderingsrapporten “Nyanlända barns och ungas etablering och delaktighet i samhället under en tid av ovisshet” gjord av Allmänna Arvsfonden. Det är en utvärderingsrapport om olika projekt som har arbetat med att främja etableringen och höja delaktigheten av nyanlända barn och unga inom “Nyanländasatsningen”, under perioden 2016-2019.
Rapporten har gjorts genom samlad data från en enkät som skickats till projekten inom Nyanländasatsningen och genom samtal, intervjuer och deltagande observationer med projektmedarbetare och deltagare, samt en fallstudie där tre projekt har analyserats på djupet. Utgångspunkten för analysen var tre perspektiv: organisation, samhälle och individ.
Organisationsperspektivet handlar om projektens erfarenheter och lärdomar. Frågorna som ställts inom detta perspektiv har att göra med vilka strategier och metoder som projektet har använt för att främja etableringen och delaktigheten av nyanlända i samhället, samt på vilket sätt de har hanterat den instabilitet som finns inom migrationspolitiken och de faktorer som påverkar delaktigheten och etableringen av vissa nyanlända eller asylsökande på grund av sin migrationsstatus.
Vilka framgångsfaktorer eller hinder upplever projektledarna vid samverkan med olika aktörer och i synnerhet den offentliga sektorn? Samhällsperspektivet handlar om det arbete som projektet har genomfört i den kontexten och situationen som projektet har verkat inom. Detta perspektiv tittar på vilken påverkan och betydelse som projektets arbete har när det gäller migrationspolitiken och instabiliteten i samhället.
Individperspektivet handlar om målgruppens deltagande i projektet. Vilken är deras roll i projektet, hur ser målgruppens delaktighet ut och hur får målgruppen en röst?
Ambitionen med rapporten är att utifrån delar av olika projekt som lyfts skapa dialog och väcka opinion om förutsättningarna och villkoren för nyanlända barns, ungdomars och vuxnas etablering och delaktighet i samhället idag.
Rapporten visar att förändringar i migrationspolitiken, såsom fler avslag och restriktioner inom ramen för välfärden, har gjort att projekten har ändrat sina aktiviteter, omformulerat sina syften eller har haft behov av flexibilitet i budgeten. Enlig rapporten har hälften av projekten arbetat med att bl.a ge praktiskt stöd som t ex sovplatser, mat och rådgivning till personerna i målgruppen .
Vidare i rapporten uppmärksammas den psykiska påverkan som den instabilitet i migrationspolitiken och restriktionerna i välfärden har hos nyanlända barn, unga och vuxna och deras deltagande i projektens aktiviteter och verksamhet. De ändrade förutsättningarna och den osäkra tillvaron hos målgruppen ger upphov till psykisk ohälsa. Detta gör att personer i målgruppen ibland helt enkelt inte orkar delta i planerade aktiviteter och därmed hindras uppfyllelsen av målen, dvs. ökat deltagande och etablering av nyanlända.
Rapporten bekräftar även de resultat kring ändrade förutsättningar för migranter med normbrytande funktionalitet inom ramen för etableringsreformen, familjeåterförening, stramare asyl-migrationspolitik som DRW har lyft upp i information handboken “Vägar mot ömsesidig integration”. Nämligen att för migranter med normbrytande funktionalitet så innebär bristande tillgänglighet i samhället och bristande hänsyn till försvårande omständigheter ytterligare faktorer som påverkar målgruppens hälsa negativt.
DRW vill även lägga till en viktigt aspekt av en politik som slår hårt mot vår målgrupp, nämligen bristande tillgång till socialförsäkringsförmåner inom ramen för LSS, stöd och service samt personlig assistans. Dessa i kombination med ändrade förutsättningar på grund av en mer restriktiv migrationspolitik har inneburit enorma hinder i deltagande och etablering av migranter med normbrytande funktionalitet. Större risk för isolering, bristande tillgänglighet i boenden och inget stöd i hemmet eller vid transporter är några av konsekvenserna som vår målgrupp har upplevt.
Rapporten visar att sociala aktiviteter har stor betydelse för nyanlända barn och ungdomar, vilka påverkas av den instabila och restriktiva migrationspolitiken. Enligt rapporten har sociala aktiviteter inneburit en paus i den osäkra och otrygga tillvaron som dessa barn och ungdomar upplever.
En annan viktigt aspekt som lyfts i rapporten som en trygghetsskapande faktor är behovet av separata rum för enbart nyanlända barn och ungdomar. Även om det finns ett värde i att genomföra aktiviteter tillsammans med redan etablerade barn och ungdomar så kan skapandet av trygga rum för nyanlända barn och ungdomar kan också eftersträva och uppnå delaktighet och etablering av dessa barn och ungdomar. Det behövs fler och olika slags mötesplatser för målgruppen, som till exempel öppna verksamheter dit målgruppen kan gå för att få stöd med läxor eller juridisk rådgivning och även fysiska aktiviteter som t ex simning. Utifrån DRWs arbete har vi sett ett behov av aktiviteter skapade utifrån ett funktionshinderperspektiv och universellt utformning.
Språk är också betydelsefullt för att höja delaktigheten av målgruppen, genom att göra sina röster hörda när dessa personer deltar i aktiviteter eller när de ingår i referens- och styrgrupper. Enligt rapporten har projekten försökt överbrygga dessa hinder genom användningen av kreativa och skapande metoder som ger alternativ till uttryck för erfarenheter och kunskap. Även att ta emot stöd i sitt förstaspråk lyfts som ett viktigt förutsättning. I likhet med DRWs metodik lyfter rapporten fram vikten av nätverkande och samverkan mellan projekt. Dels för möjligheten att hämta ny kunskap om verksamheter för barn och unga och dels för den betydelse som erfarenhetsutbyten utgör som komplement till varandra och ett sätt att lyssna på varandra.