På förra veckans Arbetskafé hade vi tema Färdtjänsten. Jaan Kaur, DHR, kom till oss och berättade.
Men – för er som inte bor i Stockholm – det är stora regionala skillnader på färdtjänsten i landet så notera att detta gäller Stockholms läns färdtjänst.
Av de 2,1 miljoner som bor i Stockholms län har ca 70 000 rätt till färdtjänst, alltså den särskilda kollektivtrafiken (vanlig taxi, rullstolstaxi eller bårtaxi) till skillnad mot den allmänna kollektivtrafiken. För att få färdtjänst krävs att man bor eller är mantalsskriven i Stockholms län och har en varaktig funktionsnedsättning (i det här fallet mer än tre månader). Man kan få ett tillstånd som varar året runt eller bara under vinterhalvåret och gäller så fall fr.o.m. november t.o.m. mars.
När man ansöker krävs läkarintyg, sade Jaan Kaur.
– Man söker i sin hemkommun men det är Färdtjänstnämnden (som tillhör regionen) som avgör om man får färdtjänst eller inte. På färdtjänstens hemsida finns information på flera olika språk (lättläst svenska, engelska, finska, persiska, serbiska, spanska och arabiska) och det finns också tillgång till språkservice.
Jaan Kaur nämner också SL:s “närtrafik” som är ett sorts komplement till färdtjänsten.
– Den består av små bussar som åker speciella sträckor till exempel från ett äldreboende till centrum eller till vårdcentralen, och stannar nära där folk bor. Det kan också var bra att veta att om man har färdtjänst har man också möjlighet att åka med den allmänna kollektivtrafiken med en eller två ledsagare som då åker på samma biljett och alltså inte behöver egen biljett.
Begränsat antal resor
Men man får inte resa så mycket man vill utan man har ett visst antal fritidsresor per år och man ska vara uppmärksam på att det är enkelresor så om man ska åka någonstans och hem igen blir det alltså två resor, förklarar Jaan Kaur. Hur många resor man får skiljer sig från region till region och i Stockholm får man en grundtilldelning på 72 resor/år plus 218 resor/år för vanliga taxiresor eller 512 resor/år för rullstolstaxi. Detta gäller fritidsresor.
– Sedan kan man få ytterligare tilldelning för arbetsresor eller för yrkesinriktad utbildning.
Men det är krångligare ändå, fortsatte Jaan Kaur:
– Resorna fördelas kvartalsvis så i början av året får man ett visst antal resor och sedan kan man få ytterligare ett antal resor fördelade på de fyra kvartalen men med undantag för de 72 grundresorna som man kan använda när man vill.
Men för personer under 26 år finns inga begränsningar, sade han.
– Man kan också söka extra resor om man är förtroendevald i en organisation. Men det räcker inte med att man är med i en organisation utan man måste alltså vara förtroendevald (en person som genom ett val fått ett uppdrag inom en organisation, t ex som styrelseledamot).
Kan inte bli dyrare än ett vanligt SL-kort
Det kostar pengar att använda färdtjänsten. Kostnaden är 86 kronor för de första 30 km och sedan kostar det ytterligare 86 kronor per påbörjad 30 km.
– Men det finns ett högkostnadsskydd och det är samma som ett vanligt SL-kort per månad, det vill säga en kostnad för unga och äldre: 550 kr/månaden och en kostnad däremellan: 970 kr/månaden, sade Jaan Kaur.
Problem med färdtjänsten
Det finns de som är nöjda med färdtjänsten, sade Jaan Kaur med glimten i ögat.
– Men det är oftast de som just fått färdtjänst. Vi som varit med ett tag är inte lika positiva.
Ett problem är att arbetsresorna måste utgå hemifrån vilket gör att man inte kan åka vidare från en annan adress till en tredje adress utan måste åka hem emellan. En av deltagarna berättade att hon råkar ut för det – varje dag! Hon har två dagliga aktiviteter: jobbet och ett besök på sjukhuset nästan direkt efter varandra och skulle behöva åka direkt däremellan.
– Jag hinner inte ens hem emellan. Det är väldigt stressigt, sade hon. Reglerna är så otroligt fyrkantiga.
Jaan Kaur höll med och sade att det är mycket olyckligt men kunde för tillfället inte komma på någon lösning på problemet.
– Ibland är det faktiskt bättre att, om det går, ta sig med den allmänna kollektivtrafiken.
Svårt att få till förändringar
Det finns mycket mer kritik mot färdtjänsten – att de inte håller tiderna, det begränsade antalet resor, kostnaderna och de krångliga och fyrkantiga reglerna. Jaan Kaur säger att det borde vara självklart att man skulle få åka så mycket man vill.
– Ibland är det är så korkat så det är inte sant. Vi (i funktionsrättsrörelsen) jobbar stenhårt för att få rätsida på problemen – vi har samverkan med regionen där vi träffar trafikförvaltningen och färdtjänstnämnden och diskuterar frågor men det går inte att få någon resons. Vi uppvaktar också politiska partier för att övertyga dem om hur galet det är.
Vissa problem verkar dock Jaan Kaur ha viss förståelse för.
– Pandemin slog hårt mot taxinäringen och många taxibolag gick i konkurs, förare slutade och bytte jobb och en stor del av dem avled faktiskt i pandemins inledningsskede, de var ju väldigt utsatta. Så brist på förare och bilar brukar anges som orsak till problemen.
Bra tips
Det är färre som använder färdtjänsten idag än för tio-tjugo år sedan. Det beror delvis på att det kan vara svårare att bli berättigad färdtjänst men också på att den allmänna kollektivtrafiken blivit mycket mer tillgänglig, sade Jaan Kaur.
– Det har skett en hel del förbättringar under senare år. Idag finns det till exempel hissar på alla stationer, även om de inte alltid fungerar.
Men när man till exempel råkar ut för att det inte finns fungerande hissar på en station så har SL en tillgänglighetsgaranti med ett speciellt telefonnummer som man kan ringa (se nedan).
– Då kan man få åka till en närliggande station och kliva av där och få en taxi därifrån dit man ska.
Även vid en rad andra tillfällen kan man ringa det numret, och de som svarar är speciellt utbildade personer, säger Jaan Kaur.
– Man kan ringa det numret om man blivit illa bemött eller till exempel om en busschaufför inte vill hjälpa dig på bussen. Jag brukar konsekvent anmäla det, för då tar Trafikförvaltningen kontakt med den ansvarige, som i sin tur tar kontakt med föraren.
Tiina Nummi-Södergren, jurist och rådgivare i projektet, berättade att om man är synskadad kan man också ringa och få hjälp på stationerna.
– Om jag till exempel ska byta tåg på en station så kommer en trafikvärd och kan hjälpa mig hitta. Men då måste man beställa det minst en halvtimme förväg.
Trygghetsnummer
Det finns också ett trygghetsnummer på SL som är bra att ha om man känner sig osäker.
– Om det till exempel är bråk eller om man blir utsatt på något sätt eller om man av någon anledning känner sig osäker. Då kommer någon och möter en och de kan ha ordningsvakter med sig, sade Jaan Kaur avslutningsvis.
Bra telefonnummer:
SL:s kundtjänst: ring 020 – 120 20 22 eller sms:a 079 – 064 44 46
Trygghetscentralen – när någon stör eller förstör: chatta eller ring 020 – 120 25 25.
Bra länkar:
Region Stockholms färdtjänst hemsida
Broschyren Så fungerar färdtjänsten, med lättillgänglig information
För mer detaljerad information om färdtjänst i Sverige: Färdtjänst handbok
Läs om SL:s tillgänglighetsgaranti