Det digitala Arbetskaféet som vi hade i slutet av november skulle handla om hälsa men kom nästan uteslutande att handla om Arbetsförmedlingen. Men vid närmare eftertanke är steget mellan Arbetsförmedlingen och hälsa, eller snarare ohälsa, inte särskilt långt för en person i arbetslöshet.
Oftast har varje Arbetskafé ett tema, ett ämne som vi tillsammans anser vara viktigt och värt att fördjupa oss i. Men ämnet är inte ”hugget i sten” utan tanken är att kaféerna ska kunna vara ”organiska” och att olika samtalsämnen ska kunna avlösa varandra, såsom ostrukturerade samtal oftast gör. Arbetskaféet i slutet av november, var ett exempel på när mötet till synes gled ifrån mötets tema till ett annat ämne. Temat för kaféet var hälsa men kom mest att handla om ett starkt missnöje med Arbetsförmedlingen. Men kanske är Arbetsförmedlingen och hälsa, eller snarare ohälsa, nästan samma sak för många arbetslösa i Sverige.
”Handläggarna lyssnar inte”
Efter en kort inledning om hur hälsa och arbete hör ihop tog en av deltagarna upp att Arbetsförmedlingen inte hjälper honom. Han beskrev en situation där Arbetsförmedlingen mer eller mindre, på grund av hans synskada, uteslutit att han skulle kunna få ett jobb. Han sade också att han hade en stark känsla av att Arbetsförmedlingens sätt att behandla honom hade rasistiskt förtecken.
– Jag är ”bara” synskadad och skulle mycket väl kunna sköta olika sorters arbeten men handläggarna på Arbetsförmedlingen lyssnar inte på mig.
Språket också ett hinder
Även andra barriärer, eller möjligtvis förevändningar, för handläggarna att inte hjälpa de arbetssökande, togs upp. Ett sådant var dåliga kunskaper i svenska. Även i det fallet hävdade en deltagare på mötet att det användes av Arbetsförmedlingens handläggare som en förevändning för att slippa hjälpa henne. Hon höll med om att språket är viktigt men sade också att det finns en rad arbeten där kunskaper i svenska inte spelar någon större roll.
– Arbetsförmedlingen vill att man till varje pris först ska lära sig svenska och okej, det är viktigt, men det finns också jobb som skulle funka utan svenska.
Hur påverka Arbetsförmedlingen?
Tony Zolomyan, som ville komma vidare i resonemanget, undrade om deltagarna på mötet hade några förslag på åtgärder för att ändra arbetssätt och bemötande på Arbetsförmedlingen.
– Finns det förslag på hur Arbetsförmedlingen skulle kunna göra ett bättre jobb?
En person tog upp en enkel sak som skulle ha underlättat mycket:
– De skulle kunnat ta in en tolk som skulle gjort mötet mer jämlikt.
Ett mer generellt förslag var att samla olika liknande berättelser, eftersom vi ofta får höra sådana i projektet, till en större artikel som vi skulle kunna publicera på hemsidan och sprida vidare.
– Förhoppningsvis skulle detta samlade missnöje med Arbetsförmedlingen kunna sätta press på organisationen att själva utreda vad det beror på att så många har djupt dåliga erfarenheter av relationen med Arbetsförmedlingen och möten med deras handläggare.
Många tyckte det lät som en bra idé.
Fler jobb att söka med körkort
Mot slutet av mötet togs ytterligare en barriär upp, nämligen avsaknad av körkort. Särskilt på landsbygden krävs det ofta körkort på grund av de stora avstånden. Rahel Abebaw Atnafu berättar om en av deltagarna på mötet, som är bosatt på landsbygden, och som varit med i projektet i många år. Hon hade just tagit körkort och det innebär att hon nu kan söka många fler jobb.
– Du har kämpat så länge och mot så många olika sorters hinder men nu har du tagit körkort så nu kan du börja söka många fler jobb som du inte kunnat söka tidigare, sade Rahel som en påminnelse om den oundvikliga kämpainsatsen som krävs av individerna själva, oavsett om Arbetsförmedlingen hjälper eller stjälper.
Det kan kosta mycket pengar att ta ett körkort men det finns möjligheter att söka pengar till det (körlektioner) från till exempel Bidragsstiftelsen eller andra fonder och stiftelser som du kan hitta på den här länken.
Tack Nelly och Catalina för anteckningar!