Independent Living Institute (ILI) hade genom sitt projekt Disabled Refugees Welcome (DRW) möjlighet att medverka under Almedalsveckan 2019. Almedalen är en demokratifrämjande arena som möjliggör mötet mellan politiker och det civila samhället. Genom otaliga seminarier och konferenser skapas goda chanser till kompetensutveckling och nätverkande med organisationer, myndigheter och medborgare. Den 3:e och 5:e juli höll DRW i två seminarier, två viktiga tillfällen för att ta del av DRW:s arbete och utgångspunkt för en ömsesidig integration och etablering.
Den 3 juli höll DRW ett seminarium om frågan “Hur säkerställs god etablering för migranter med normbrytande funktionalitet?” Programmet hölls i samarbete med Fulldelaktighet.nu och sändes live, det går att titta på inspelningen i efterhand via denna länk. Samtalet leddes av Jamie Bolling från DRW.
Under två år har DRW arbetat med att kartlägga hur integrationen för personer som har migrerat till Sverige och har normbrytande funktionalitet fungerar i Sverige. DRW har samlat berättelser och lyssnat på målgruppens röster för hur samhället kan åstadkomma målet med att skapa ett tillgängligt mottagande/etablering och en ömsesidig integration för migranter med normbrytande funktionalitet.
Medverkande deltagare var projektledaren Jamie Bolling, fältarbetaren Julius Ntobuah, projektdeltagaren Sisai Game och juristen Ola Linder. Jamie Bolling inledde seminariet genom att berätta om DRW:s arbete och kartläggning av livsvillkoren för migranter med normbrytande funktionalitet.
Julius Ntobuah pratade om hälsan som en rättighet som stöds av artikel 35 om hälsoskydd i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna:
“Var och en har rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård på de villkor som fastställs i nationell lagstiftning och praxis. En hög nivå av skydd för människors hälsa ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.”
Julius nämnde också artikel 25 om hälsa i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som stipulerar:
“Konventionsstaterna erkänner att personer med funktionsnedsättning har rätt att åtnjuta bästa möjliga hälsa och utan diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster för personer med funktionsnedsättning”
Julius menar att dessa är viktiga verktyg som ska försäkra oss människor tillgång till hälsa på lika villkor, emellertid är verkligheten för migranter med normbrytande funktionalitet en annan. Genom sitt fältarbete har Julius fått berättat för sig om förutsättningar och livsvillkor som asylsökande och migranter med normbrytande funktionalitet lever under.
Sisai Game fortsatte samtalet med att lyfta frågor kring integration med rätt stöd. Sisai menar att Independent Living Institute genom projektet DRW har betytt och inneburit bra stöd för att förstå vilka rättigheter och möjligheter han hade, både som asylsökande och flykting med normbrytande funktionalitet i Sverige. Sisai understryker att för honom är det en viktig faktor för att integreras i samhället att lära sig svenska och få träffa människor som har gett honom stöd, han menar att kontakten med det civila samhället är en viktig del för att känna sig delaktig i samhället. Läs om Sisais erfarenheter här.
Ola Linder talade om samspelet mellan rättigheter och lagstiftning och menar att det är viktigt med regionala och statliga samhällssystem såsom arbetsförmedlingen, kommunen, transport och boende. Detta för att mänskliga rättigheter överhuvudtaget ska kunna bli verklighet. Svårigheterna som Ola lyfter upp är fragmenteringen av ansvaret och svårigheten att navigera i de olika systemen, inte minst för nyanlända. Gällande vem som bär ansvaret för att de mänskliga rättigheterna efterlevs är det staten som ska se till att de genomförs, och inte individen, säger Ola. Han förklarar att i Sverige är det individen som ansvarar för att representera sig själv, och söka olika insatser, kommunen eller staten kommer inte till individen och frågar vad den behöver. Ola menar att detta kan göra det svårare för personer som är nya i Sverige och som inte är insatta i hur systemet fungerar.
DRWs arbete visar att tillgång till mänskliga rättigheter inte sker automatiskt. Beslut under asylprocessen, etableringen och första perioden i Sverige påverkar hälsan hos migranter med normbrytande funktionalitet. Beslut om familjeåterförening, (tillgänglig) bostad, tillgång till vård och nödvändiga sociala insatser är en del av de mänskliga rättigheterna och påverkar starkt hur individen mår och vilka möjligheter som finns för en effektiv etablering i Sverige.
DRW:s utgångspunkt är att en jämlik och rättvis tillgång till vård ger förutsättningar för effektiva etableringsinsatser. Idag saknas dessa förutsättningar. Staten bör investera och arbeta hälsofrämjande. Ett tillgängligt mottagande av migranter med normbrytande funktionalitet på jämlika villkor och utifrån individuella förutsättningar är en av de viktigaste faktorerna för en lyckad etablering och integration i Sverige.
Detta och fler teman berörs i DRW:s informationshandbok “Vägar mot ömsesidig integration” som riktar sig till offentliga aktörer och civilsamhällets organisationer som möter migranter med normbrytande funktionalitet och arbetar med mottagande, etablering, integration eller sociala insatser.
Informationshandboken lanserades på ett seminarium fredagen den 5:e juli i KFO:s tält. På samtalet deltog Sisay Game Beyene, projektdeltagare Disabled Refugees Welcome, Malin Ekman Aldén, Generaldirektör Myndigheten för delaktighet, Ola Linder som är medförfattare av handboken tillsammans med DRW:s projektledare Jamie Bolling samt Riitta Leena Karlsson, före detta Funktionshindersombudsman i Stockholm. Samtalet handlade om hur avsaknad av funktionshinderperspektivet inom migrationspolitiken påverkar villkoren för migranter med normbrytande funktionalitet, vilket fördjupas i informationshandboken som går att ladda ner och läsa här.