I förrförra veckan anordnade tre olika länsstyrelser ett endagarsseminarium om funktionshinder. Ett av dagens teman handlade om integration.
Bland mycket annat gavs en hel del information om hur länsstyrelserna arbetar med funktionsrättsfrågor och Disabled Refugees Welcome – Rätten till arbete höll ett föredrag om projektets arbete.
Seminariet, ”Funktionshinderpolitik och lokala förutsättningar”, som hölls digitalt, var främst riktat till tjänstepersoner och politiker i kommun och region, men var även öppet för en bredare allmänhet.
”Ska verka för tillgänglighet och delaktighet”
Sofia Maherzi, Länsstyrelsen Uppsala län, inledde med att berätta om Länsstyrelsernas roll i samhället. Länsstyrelsen, som å ena sidan styrs av Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion men också av årliga regleringsbrev från regeringen, har en bred verksamhet där de bland annat ska beakta jämställdhetsperspektivet, göra barnkonsekvensanalyser och, som Sofia Maherzi sade, ”har en specifik punkt i instruktionen” som är viktig just i det här avseendet:
– Den handlar om att vi i samråd, beslut och andra åtgärder ska verka för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Och det ska vi göra i all vår verksamhet men det ser lite olika ut hur man implementerar och tillämpar det i praktiken.
Fakta län och länsstyrelser
Sverige är uppdelat i 21 län. Länen är den svenska statens regionala delar (till skillnad från kommuner och regioner som har en hög grad av självstyre).
I varje län finns en länsstyrelse som har ansvar för statliga verksamheter, exempelvis polis och domstolar. Länsstyrelserna ska också verka för att nationellt tagna beslut efterlevs i hela Sverige.
8 – 9 uppdrag på integrationsområdet
Länsstyrelserna har för närvarande 8 – 9 uppdrag på integrationsområdet uppdelade utifrån målgrupp beroende på vilket uppehållstillstånd som individen har – varje tillståndet är hänger samman med olika rättigheter. De olika kategorierna är:
- Nyanlända (personer som fått uppehållstillstånd)
- Ensamkommande barn och unga (både när de söker asyl och när de har fått uppehållstillstånd)
- Asylsökande (de som väntar på att få uppehållstillstånd)
- Skyddsbehövande som fått tillstånd genom massflyktsdirektivet (nyanlända från krigets Ukraina).
– Länsstyrelserna jobbar med samverkan mellan stat, kommun och civilsamhället och samordning av insatser. En uppgift är också att följa upp mottagandet i länet, sade Sofia Maherzi.
Delar ut statsbidrag för insatser och projekt
En annan, i det här sammanhanget viktig uppgift för länsstyrelserna, är att fördela stadsbidrag till både kommuner och civilsamhället. Hon nämner ett exempel på ett projekt som fått statsbidrag: Nybyvision.
– Det är en civilsamhälleorganisation som bland många andra insatser det här året startat ett projekt för döva kvinnor från Ukraina som har kunskap inom sömnad. De startade en grupp för dem där de kan utnyttja sina färdigheter och dessutom få ett sammanhang och gemenskap.
Rahel & Tony
Näst på tur var Disabled Refugees Welcome – Rätten till arbete. Rådgivarna och fältarbetarna Tony Zolomyan och Rahel Abebaw Atnafu presenterade både det pågående projektet och det förra projektet (DRW) och berättade om de metoder som projekten använder och om vad som hittills uppnåtts.
Rahel tog även upp en rad problem med mottagandet av nyanlända med funktionsnedsättningar, exempelvis att många blir isolerade och exkluderade från samhället, att det saknas samverkan mellan myndigheter och att personer ”bollas mellan Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården och kommuner” (se bilden ovan). Ett annat problem är bristen på juridiskt stöd, sade Rahel.
– Det kan till exempel vara en mamma som bor här men som har barnen i ett annat land. Mamman får inget juridiskt stöd för hur hon ska ansöka på rätt sätt för att få återförenas med barnen.
“Kolla om informationen verkligen är tillräcklig och tillgänglig!”
Ett annat problem är att SFI ofta inte är tillgänglig, framför allt för personer med synnedsättning.
– Det finns personer som kan få vänta upp till ett år på att få börja gå på SFI, sade Rahel.
Ytterligare ett problem är att myndigheters information till målgruppen inte alltid når fram eller förstås av mottagaren.
– Myndigheterna måste kolla om informationen verkligen är tillräcklig och tillgänglig. Det räcker kanske inte bara med tolk, man behöver också tänka på kultur- och traditionsskillnader, sade Rahel Abebaw Atnafu.
Många lokala initiativ
Resten av dagen innehöll en rad intressanta föredrag med många konkreta, och inspirerande, exempel på projekt eller insatser som görs för att förbättra mottagandet av nyanlända med funktionsnedsättning i de svenska kommunerna.
Här är några exempel:
- Om att få med funktionshinderperspektivet i genomförandet av Agenda 2030 (Kalmar kommun)
- Universell utformning av arbetsplatser (Akademikerförbundet SSR).
- Fler vägar in – breddad rekrytering – goda exempel från Skövde kommun.
- Upphandling för ökad delaktighet – exempel på innovationsupphandling med medborgardialog som utgångspunkt (Skellefteå kommun)
- Om hinder att delta i idrottsrörelsens verksamhet (Svenska Parasportsförbundet)
- Hur Arbetsförmedlingen arbetar med kommuner för att möjliggöra arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning.
Efter hand ska vi återkomma till ovanstående projekt här på hemsidan.