I förra veckan hade vi höstterminens första Arbetskafé. Temat var semester. Sommarsemestern är kanske, tack vare de långa vintrarna, något som vi nordbor möjligtvis håller extra kärt. Mycket i livet kretsar kring vad vi ska göra, gör eller har gjort på semestern.
På mötet uppdaterade vi oss något om läget vilket mynnade ut i ett samtal om hur man gör när till exempel rullstolen går sönder, något som flera hade erfarenhet av. En trasig rullstol minskar förstås rörligheten och gör i sin tur att det är svårt att söka jobb eller sköta ett jobb om man har ett. Rahel tipsade om att BOSSE – Råd, Stöd & Kunskapscenter brukar vara snabba på att fixa till exempel trasiga rullstolar.
Semesterlagen
I Sverige finns lagar som styr semestern, Semesterlagen. På Wikipedia finns en kort artikel om semesterlagen där det bland annat står att den första semesterlagen kom 1938 men att den lag som gäller nu är från 1978.
Med vissa undantag har man rätt till 25 dagars semester oavsett anställningsform. Semesterlönen är enligt lagen 12 procent av arbetstagarens lön under intjänandeåret men det kan finnas andra procentsatser i kollektivavtalet.
Man kan tvingas återgå till sitt arbete mitt under semestern, står det i Wikipedia-artikeln – ”men då krävs synnerliga skäl, som att nästan alla på arbetsplatsen har blivit sjuka”, avslutas artikeln.
På olika sätt kom vi på slutet av mötet in på temat att skriva. Ashraf berättade att han skrivit och gett ut två böcker och höll på med sin tredje. Det visade sig att flera av oss andra också skriver mer eller mindre regelbundet och vi kom fram till att vi borde ta upp skrivande som tema på något kommande Arbetskafé.