Under maj – juni hade en särskild grupp, (ibland kallad AI-gruppen) fyra möten där de talade om sina erfarenheter av arbete och arbetsmarknaden i Sverige.
Mötena resulterade i den så kallade Tipsboken, som Emil Erdtman skrev under sommaren och som publicerades här på hemsidan.
Facilitator, samtalsledare, och den som såg till att driva processen framåt under mötena var Hanna Gabrielsson.
Ett av DRW-RTA:s viktigare mål har varit att höja kunskapen och medvetenheten i målgruppen om vad som fungerar eller inte fungerar för att få jobb. Enlig projektets projektansökan ska målet bland annat realiseras genom en tipsbok baserad på goda exempel från personer i målgruppen.
Projekt i projektet
För att få fram denna Tipsbok har projektet drivit ett litet projekt i projektet där en grupp träffats vid 4 olika tillfällen och diskuterat erfarenheten av arbetsmarknaden utifrån kontexten att ha en funktionsnedsättning och vara migrant i Sverige.
Hanna Gabrielsson, som till vardags arbetar som lärare på Röda korsets högskola, var samtalsledare.
– Min roll har handlat om att driva processen framåt mot det gemensamma målet, sett till att alla kommit till tals och att vi fokuserar på rätt saker, säger hon.
Olika erfarenheter i gruppen
Gruppen bestod av migranter med funktionsnedsättning, i olika åldrar, i olika stadier i migrationsprocessen och med olika erfarenheter av arbetsmarknaden.
– Någon hade jobb, en del hade haft ett jobb men hade det inte nu medan andra var arbetslösa och letade efter jobb. Så man kan ju tänka sig att det var hoppingivande för de utan arbete att få ta del av hur andra gått till väga för att få det. Även andra aktörer var med och vitaliserade samtalet: en representant från arbetsförmedlingen, arbetsgivare och två från Misa.
Metoden: Appreciative inquiry
Metoden som tillämpades kallas Appreciative inquiry – Uppskattande förfrågan när Google översätter till svenska.
– Det är en metod som bygger på samma principer som till exempel Photovoice – att erfarenheterna från personerna i målgruppen ska vara grogrund för kunskapen. Det ska vara en samskapande process, säger Hanna Gabrielsson.
En princip i Appreciative inquiry-metoden är att man fokuserar på de positiva erfarenheterna och lösningarna på problem, vilket kan vara en tuff utmaning eftersom många i gruppen kan vara märkta av negativa erfarenheter.
– Det finns förstås många negativa erfarenheter på resan mot att få ett jobb och det måste ju få utrymme. Men ibland fastnade man i det negativa och jag fick byta fokus och ställa frågan om vad skulle krävas för att kunna lösa problemet, för att komma vidare. Det var också så att styrkan att jobba i grupp ibland visade sig genom att andra deltagare lyfte goda exempel och eventuella lösningar på problemet.
Individuella nyttan
På frågan om det verkade som om deltagarna själva drog nytta av mötena fortsatte Hanna Gabrielsson att prata om styrkan att jobba i grupp. Hon menar att metoden påminner mycket om peer support.
– En styrka när man jobbar i grupp är att höra andras berättelser och att skapa berättelser tillsammans. Man kan få hjälp att sätta ord på egna kvalitéer och, för den delen, utmaningar, och att tillsammans med de andra få hjälp att hitta lösningar på problem. På det viset liknar det peer support som också några deltagarna gav uttryck för och sa att det kunde vara en bra metod i processen att söka arbete.
Hanna Gabrielsson rekommenderar alla att läsa Emils sammanställning.
– Tipsboken innehåller mycket matnyttigt. Dels vad vi kom fram till i de mer konkreta tipsen men också tankarna och resonemanget bakom tipsen.
Förutom att Tipsboken finns att läsa på hemsidan kommer den snart också finnas i tryckt format inom kort, på svenska och engelska, på Lättläst och i översättningar till flera språk. Håll utkik på hemsidan!
Fotograf till bilden på Hanna: Alexander Donka