Gender based violence and gender economy. Det var rubriken på en EU-konferens som genomfördes i Stockholm 1-2 februari med anledning av det svenska ordförandeskapet. Tiina Nummi-Södergren var på plats för Independent Living Institute:s räkning och här är hennes rapport.
Det var Arbetsmarknadsdepartementet som bjöd in till till den här konferensen om jämställdhet, som är en prioriterad fråga för svenska regeringen. Våld och övergrepp mot kvinnor i arbetslivet och ekonomisk ojämlikhet och icke jämställd ekonomi behandlades också. Det senare är ett begrepp som presenterats genom Istanbul-konventionen och handlar om när någon tar upp skulder i en annan persons namn som hen sen måste betala, inte betalar underhåll eller använder någons betalkort, tills kontot tömts, med mera.
Skattefinansiering eller inkludering i arbetslivet ger jämställd ekonomi
På begäran av funktionsrättsorganisationerna och med stöd av Myndigheten För Delaktighet (MFD) genomfördes en workshop avsatt för kvinnor med funktionsnedsättning och äldre kvinnor. Den behandlade frågor om diskriminering och ojämlik behandling, betydelsen av tillgänglig utbildning samt att få arbete för att få en inkomst som ger en kvinna med funktionsnedsättning en inkomst som går att leva på.
Behovet av sammansatta data inom statistik i olika länder är nödvändigt för att kunna få information om funktionshindrade och äldre kvinnor. Både för att kunna göra jämförelser och för att kunna få en hållbar utveckling. Skattefinansiering eller inkludering i arbetslivet samt lagstiftning och politiska beslut kan leda till mer hållbar utveckling av en mer jämställd ekonomi samt förhindra våld och övergrepp.
Risker för kvinnliga migranter
Kvinnliga migranter nämndes inom arbetsmarknaden där man ofta hade flera lågavlönade jobb och där våldsutsättning och övergrepp var vanligt förekommande, i många av länderna inom EU. Situationen för kvinnliga migranter med funktionsnedsättning nämndes inte specifikt annat än att intersektionell diskriminering och ojämlik behandling, ökar för kvinnor med funktionsnedsättning och följaktligen också för den här gruppen. Om våldsutsättning eller övergrepp fanns ingen statistik för migranter med funktionsnedsättning. En låg inkomst och risk för att inte komma in på arbetsmarknaden eller att enbart jobba timmar och lågavlönat ger kvinnliga migranter med funktionsnedsättning en stor risk för att få en mycket låg inkomst eller att vara beroende av sin partner eller familj för sitt uppehälle.
Nytt i Sverige är ju att såväl frågan om uppehållstillstånd och familjeåterförening, påverkas av den inkomst man kan få av lönearbete. Här krävs både datainsamling för att kunna beskriva nuläget samt åtgärder för att nå hållbara lösningar för alla kvinnor.
Tiina Nummi-Södergren
Konferensen på Youtube: